Madeiravin

Madeiravinet har blivit berömt och är ledande över hela världen med klassiska sorter och en utpräglat egen smak som uppnås genom en unik process.

Madeiravinet har först och främst formats av den bördiga, vulkaniska jorden, det milda klimatet och med hjälp av alla de olika viner som togs hit från platser över hela världen. Ett av de första var Crete Candia Malvasia från 1200-talets Venedig, som inte är så konstigt, eftersom Venedig dominerade vinhandeln i Medelhavet och hade handelsförbindelser över hela Europa. Under 1400-talet började Madeiras malvasiavin utvecklas samtidigt med andra sorter, med stor produktion och gott renommé.

Madeiravinets mogningsprocess upptäcktes av en slump. Det som fick vinet att utveckla olika smaker var bland annat de tuffa skeppstransporterna, havsluften och speciellt värmen under däck vid resor i tropikerna, då vinet blev starkare och smakade starkare. Det sägs att man under 1500-talet spetsade vinet från Madeira upp till 20 % för att det skulle klara av förhållandena till havs, men skeppens rullande gång och resorna runt ekvatorn (som gav bastuvarmt vin) påskyndade vinets åldringsprocess. Långa resor var ett godtaget led i framställningen ända fram till 1794, då vetenskap trädde in i tillverkningen.

På Madeira blev man intresserad av hur vinet kunde förvandlas på det här vistet och man började experimentera, exempelvis med en metod som kallas estufa, ”varmbastu”, då vinet värms upp till 50ºC och hålls varmt under 3 månader. I dag görs estufa-tunnor av rostfritt stål. Tillverkningsprocessen sätts tidigt igång för malvasia- och boaldruvor, medan torra viner som Verdelho och Sercial genomgår en kontrollerad process med längre jäsning. Den andra traditionella metoden heter canteiros och med den får man vinet att åldras genom att man förvarar det i tunnor från 20 och upp till 100 år i naturlig temperatur. De här metoderna används än i dag.

Under 1600-talet blev madeiravinet mycket eftertraktat och allt mer känt världen över. Bland andra är sjörövare att tacka för att vinet fick så stor spridning. Under 1500-talet gick franska pirater då och då till brutal attack mot Madeira samt mot lastfartyg och på så vis fick de med sig värdeföremål från Madeira av guld och silver samt socker och vin, det vin som sjörövarna främst föredrog. Senare såldes skatterna runt om i världen och särskilt i Frankrike, där madeiravinet blev mycket känt.

1661 gifte sig prinsessan Catarina de Bragança, dottern till den portugisiska kungen Dom João, med den engelska kungen Charles II. Det innebar att man på Madeira kunde sälja vin direkt till de brittiska kolonierna. I sin tur gav Portugal England tillgång till frihandel i samtliga portugisiska hamnar i Afrika, Indien och Amerika – ett arrangemang som med tiden visade sig vara ett extremt värdefullt samarbete.
Madeiravinet var så populärt under 1600-talet att man regelbundet skickade skepp så långt som till Boston, Baltimore, Philadelphia och New York. Vinet var mycket uppskattat av berömda personer som Benjamin Franklin, familjerna Roosevelt och det var den förste amerikanska presidenten George Washingtons favoritvin. Han drack ett glas var dag till middag och man vet historiskt att det användes vid många olika typer av firanden, som när den amerikanska självständighetsförklaringen skrevs under den 4 juli 1776 och sedan igen när Washington D.C. blev huvudstad i USA.

Under 1700-talet ägdes socker- och vinindustrin på Madeira främst av engelsmän, som börjat bosätta sig på Madeira under 1600-talet. Många av de som var födda på ön tog så småningom till sig seder och bruk och de kunde tala båda språken. Men 1852 drabbades ön av en katastrof, då 90 % av druvorna förstördes av en epidemi med bladmögel, som gjorde att 70 engelska handelshus lämnade ön. Efter några år drabbade ytterligare en sjukdom de vinplantor som fanns kvar - linlusen från Amerika och några år efter det var bara 15 av de etablerade skeppsrederierna kvar på ön för att hjälpa handelsmännen genom de svåra åren.

Under tidigt 1900-tal har madeiravinet gradvis kommit tillbaka och 1979 grundades Institutet för madeiravin (lnstituto do Vinho da Madeira). Syftet var att varligt följa och styra all produktion av madeiravin och att kontrollera de olika stegen i tillverkningen, från plantering, vidare till jäsningen och till det sista steget med buteljering av vinet, för att kunna ge vinet en officiell kvalitetsstämpel.
I dag är madeiravinet fortfarande mycket känt världen över, inte bara som dryck utan som ett utsökt kulinariskt vin. Det finns en hel del betydelsefulla tillverkare på Madeira, som Henriques & Henriques, Madeira Wine Company - som tillhör familjen Blandy, Vinhos Barbeitos, Vinhos Justino Henriques, Filhos, Pereira d'Oliveira Vinhos och Silva Vinhos som än i dag gör exceptionella viner.

Det finns vinodlingar än i dag över hela ön, men de stora vinområdena och den största vintillverkningen är i områden runt Funchal, Estreito Câmara de Lobos, Ribeira Brava, Caniço, Porto da Cruz, Campanário, São Vicente och Ribeira da Janela. Samtliga odlar en mängd olika sorter, som Malvasia, Boal, Verdelho, Tinta (Negra-Mole), Bastardo, Terrantez, Sercial och några bordsviner som Setúbal Muscatel. Porto Santo har torrare klimat och där odlas mest Listrão och några andra sorter.

När druvorna till madeiravinet ska skördas är det febril aktivitet och feststämning. Det börjar i mitten av augusti och pågår till oktober eller ända in i november, beroende på höjd över havet. Traditionell ska druvorna plockas för hand och läggas i flätade korgar och transporteras till en lagar (platsen för vintillverkningen), där man först barfota trampar druvorna och sedan pressar dem mekaniskt med hjälp av en maskin. I dag finns det de som ännu trampar sina druvor, men det är mest lokala bönder som håller på traditionerna.
  • wine_01.jpg
  • wine_02.jpg
  • wine_03.jpg

Flower Decor

Vi använder cookies för att leverera våra tjänster. Genom att använda våra tjänster godkänner du vår användning av cookies.